Amir Daneshpip: Advokaten Amir Daneshpip arbetar med ett uppdrag om idéburet offentligt partnerskap och reserverad upphandling. Målet är att skapa fler möjligheter för folkbildningen att samverka med kommuner och regioner inom vissa välfärdstjänster – utan att tumma på dess särart.
TEXT: Ulrika Borg FOTO: David Lagerlöf
Amir Daneshpip är advokat och delägare på Reuterman Advokatbyrå. Det är en affärsjuridisk byrå med särskild inriktning på offentlig rätt, offentlig upphandling och samverkan mellan offentliga aktörer och den idéburna sektorn. Han har varit verksam drygt i tio år och skrev sitt examensarbete om hur man kan förenkla regelverket för upphandlingar så att fler idéburna organisationer kan vara med och ta del av arbetet inom välfärden.
Tidningen #FOFO fick ett samtal med honom.
Har du någon erfarenhet av föreningsliv och den idéburna sektorn?
– Jag var förbundssekreterare och internationell sekreterare på Unga Örnars riksförbund under 2008 – 2011. Sedan 2016 sitter jag i styrelsen för Famna som är riksorganisationen för idéburen välfärd. År 2017 blev jag i egenskap av representant för Famna tillförordnad av regeringen som expert i den så kallade Förenklingsutredningen. Den ledde fram till ett förenklat upphandlingsregelverk som trädde i kraft i februari 2022.
Har du kommit i kontakt med folkbildningen på något sätt?
– När jag var internationell sekreterare på Unga Örnar jobbade vi med biståndsprojekt i hela världen. Då drev vi ett fredsprojekt, tillsammans med Viskadalens folkhögskola utanför Borås, som var finansierat av Palmecentret och Sida. Vi samlade båda sidor från Israel och Palestina en vecka om året. Projektet pågick under flera år och jag fick en bra förståelse för folkhögskolorna och deras särskilda pedagogik och roll i utbildningssystemet.
Du har ett uppdrag för Skånes Folkhögskolor i samverkan, vad innebär det?
– Det är en pilotstudie om folkhögskolan som aktör, dels i idéburet offentligt partnerskap (IOP), dels i reserverad upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Vi började i slutet på januari 2026 och ska vara klara i mars/april 2027. Projektet syftar både till att synliggöra folkbildningens arbete och att visa möjligheterna med reserverad upphandling och IOP.
Berätta gärna lite mer om uppdraget
– Just nu arbetar vi med kartläggning och analys av exempelvis juridiska hinder. Vi intervjuar relevanta personer inom kommunernas arbetsmarknadsenheter, utbildningsförvaltningar och sociala verksamheter, samt Region Skåne. Parallellt intervjuar vi folkhögskolorna för att kartlägga vad de gör och kan bidra med. Förutsättningarna skiljer sig åt i Skånes olika delar – vissa områden har stark tillväxt medan andra har tappat i takt med att arbetstillfällen försvunnit.
– Därefter genomför vi en seminarieserie om idéburet offentligt partnerskap och reserverad upphandling. Kunskapen ska sedan prövas skarpt genom ett eller två pilotfall tillsammans med folkhögskolor och förhoppningsvis någon av kommunerna. Avslutningsvis utvärderar vi arbetet och sprider resultaten, bland annat genom ett slutseminarium och genom att föreslå en modell för fortsatt arbete.
Förklara gärna vad idéburet offentligt partnerskap (IOP) innebär
– Det är en överenskommelse mellan en offentlig aktör, ofta en kommun eller region, och en eller flera idéburna organisationer för att tillsammans arbeta för ett samhällsnyttigt mål. Till skillnad från offentlig upphandling är det inget kommersiellt avtal med detaljerade krav och sanktioner. IOP bygger på samverkan, tillit och gemensamt ansvar.
– Båda parter bidrar med resurser, den idéburna sidan med exempelvis ideellt arbete eller särskild kompetens, den offentliga med stöd som till exempel administration eller bidrag. IOP är inte reglerat i lag, men måste förhålla sig till bland annat kommunallagen, upphandlingsregler och EU:s statsstödsregler. I dag saknas en särskild lagstiftning, men Upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag att ta fram ett förslag.
Vad är reserverad upphandling?
– Det är en offentlig upphandling enligt LOU som reserveras för idéburna organisationer. Det innebär att en upphandlande myndighet, som en kommun eller region, kan avsätta exempelvis vissa välfärdstjänster för denna målgrupp. För att delta krävs att den som lämnar anbud har ett allmännyttigt syfte som bidrar till tjänsten, inte gör några värdeöverföringar – vilket utesluter vinstdrivande privata aktörer – och är rättsligt självständig i förhållande till den offentliga aktören.
Vilka möjligheter innebär det för folkbildningen?
– Det kan öppna upp för nya finansieringsvägar och samtidigt stärka folkbildningens roll som samhällsaktör. Både folkhögskolor och studieförbund har lång erfarenhet av att möta människor som står långt från arbetsmarknaden, nyanlända, personer med psykisk ohälsa och unga som varken studerar eller arbetar. Det är grupper som kommuner och regioner har ett tydligt ansvar för, särskilt i ljuset av den nya Socialtjänstlagen och aktivitetskravet som träder i kraft första juli. Då åläggs kommunerna att säkerställa aktiviteter för personer som uppbär försörjningsstöd. Där skulle folkhögskolorna kunna bli en avtalad part genom exempelvis upphandling.
Vad kan det få för konsekvenser för folkbildningens värdegrund och pedagogik?
– Folkbildningens styrka ligger i friheten att formulera sitt uppdrag och sin pedagogik. Det är just denna frihet som ger den en särställning i förhållande till det ordinarie utbildningssystemet. Samtidigt innebär ett upphandlat uppdrag konkreta förpliktelser – krav på leverans, uppföljning och resultat. Om en verksamhet i alltför hög grad anpassas till upphandlade uppdrag finns en risk att det som gör folkbildningen unik hamnar i bakgrunden. Därför behövs en tydlig bild av uppdrag, mål och gränser. I grunden handlar det om att bevara det som ger folkbildningen dess särskilda ställning.
