ANN-SOFIE OLDING: Medborgarskolan är studieförbundet som bildades av Moderaterna, ett parti som nu har varit med och skurit ned det statliga folkbildningsanslaget med 30 procent. I en intervju med förbundschefen Ann-Sofie Olding ger hon sin syn på vad Medborgarskolan gör för att få politikerna att förstå folkbildningens betydelse för Sverige.
TEXT: Ulrika Borg FOTO: David Lagerlöf
Ann-Sofie Olding har varit förbundschef för Medborgarskolan i drygt åtta år. Hon är även ledamot i styrelsen för Studieförbunden i samverkan och ordförande för Ideell Arenas styrgrupp, ett samarbete mellan idéburna organisationer. Med en juristutbildning i botten har hon valt att arbeta med folkbildning.
Hur kom du i kontakt med folkbildningen?
– Som barn till två gruvarbetare i Malmberget vet jag vad möjligheter till bildning kan betyda. Studieförbunden och biblioteken var starten på min egen bildningsresa. Jag blev sedan den första i släkten som studerade på universitet. Och även om jag är jurist i botten har pedagogik har alltid varit min grej och jag tycker att bildningsresor är väldigt spännande. På gymnasiet blev jag ridinstruktör, och sedan dess har jag varit delaktig i att bilda andra människor. I alla mina yrkesroller har jag hållit utbildningar.
– Det har bidragit med mycket mening i mitt arbete att förstå att det krävs en struktur och en infrastruktur för att ge människor möjlighet att växa, det är inget som bara händer. Det handlar mycket om att ge människor förebilder i form av till exempel lärare eller cirkelledare och få dem att förstå hur mycket som är möjligt.
Medborgarskolan är ett studieförbund som startades av Moderaterna. Vilken roll har ni tagit på er i den politiska debatten om folkbildningen?
– Vi är medvetna om att vi har ett särskilt ansvar eftersom Moderaterna är statsministerpartiet. Det bästa sättet att komma framåt är att bidra med kunskap och att ha mer informella kontakter där man inte behöver hamna i polemik. Vi bjuder in till studiebesök till intressanta verksamheter där man ser vilka möjligheter folkbildningen kan skapa. Våra styrelseledamöter med politisk bakgrund har bra nätverk och vi jobbar alla extra hårt nu för att hålla i gång en bra dialog. Vi jobbar även tätt med branschorganisationen Studieförbunden i samverkan som är ett gott stöd.
I samband med Moderaternas kommundagar 2023 arrangerade ni ett seminarium med titeln ”Medborgarskolans roll i valsegern 2022” med syfte på regeringsskiftet. Hur kändes det sedan när regeringen skar ned på det statliga folkbildningsanslaget med 30 procent?
– På seminariet pratade vi om hur Medborgarskolan skulle kunna finnas över hela landet och att vi erbjöd Moderaterna att samarbeta med oss kring exempelvis projekt kring att skriva debattartiklar. Vi gjorde ett försök att öka intresset för samverkan.
– Neddragningen av anslaget är ju ett resultat av en förhandling och jag tror att det gjorde ont i flera av regeringspartierna. Neddragningarna handlar till stor del om okunskap. Vi vet att varje krona till ett studieförbund ger så mycket avkastning. Det är smart politik och resursanvändning att satsa på folkbildning.
I juni presenterades folkbildningsutredningen som verkar ha tagits emot väl av Folkbildningssverige. Tror du att utredningen kan bidra till att stärka folkbildningen?
– Utredaren Christer Nylander har verkligen gjort ett fantastiskt jobb och vi är väldigt imponerade och nöjda med utredningen. Politikerna som läser den kommer att folkbildas om folkbildningen och det är toppen. För det jag möter mest av allt är inte nödvändigtvis illvilja utan snarare okunskap om vilken skillnad vi kan göra.
Folkbildningen ska vara fri och frivillig – finns det någon skillnad i värde på en studiecirkel där människor med liknande bakgrund ses, jämfört med en där deltagarna har olika bakgrund?
– Jag har tänkt jättemycket på det. Jag tror att man behöver både och. Jag har med tiden insett att separata rum behövs, särskilt för utsatta grupper, då steget kan vara väldigt stort att åka in till stan och träffa folk man inte känner. Då kan det behövas ett tryggt rum att bilda sig i där man möter människor som är lika en själv, för att i ett senare skede våga ta steget ut i en blandad grupp. Men folkbildningen är ju också en bra arena för att möta dem som inte är lika sig själv. Att ses på en akvarellkurs med deltagare som kommer från olika håll, med olika bakgrunder, och där man pratar om olika saker och breddar sina perspektiv. Där finns en otrolig kraft i folkbildningen att bidra till att bryta ned vi och dom.
Kan du berätta om några lyckade exempel på verksamheter med separata rum?
– Det finns ett bra exempel från Göteborg med föreningen Hoppet. Det startade som en pysselgrupp för ensamstående, isolerade invandrarkvinnor utan utbildning som behövde träffa andra och bryta sitt utanförskap. Efter ett tag upptäcktes det att många av dem lagade fantastiskt god mat från sina hemländer. De skrev ett inlägg på Facebook om att man kunde beställa och det bara haglade in beställningar från hela Sverige, och till och med Norge, har föreningen berättat. I dag är Hoppet en matlagnings- och cateringverksamhet som jobbar för kvinnors självständighet. De levererar fantastiskt god mat till stora fester och sammankomster.
– Ett annat exempel är när vi erbjöd teoristudier för Epa-kort i Norrland. Ingen körkortsfirma ville göra det eftersom det inte var lönsamt. Men vi gjorde det och ungdomarna tog sitt Epa-kort. Sommaren 2023 hade hemtjänsten i Vilhelmina personalkris. Men tack vare Medborgarskolans kurser kunde flera ungdomar ta sitt körkort och sedan anställas för att med sina Epa-traktorer köra ut mat till kommunens äldre, städa och hjälpa till med olika ärenden. Ungdomarna fick ett sommarjobb där de verkligen kände att de gjorde skillnad och fick därigenom ökad självkänsla. Dessutom skapades bra möten mellan ungdomar och äldre. Det finns tusentals liknande exempel och vi måste få folk att förstå detta. Varför ska vi betala vuxna människors fritidsintressen med skattepengar? Jo för att det här kan bli resultatet, säger Ann-Sofie Olding.
