Anna Törne 2026-03-22
Det var en ovanligt klar vintermorgon den 10 mars 2026 när medarbetare från fem folkhögskolor i Östergötland klev in genom portarna till Arbetets museum i Norrköping. Dagen var en fortbildningsdag, men det är kanske inte det ord som bäst fångar vad som hände. Det var något mer. Det var en dag då vi fick sätta ord på det vi gör, varför vi gör det och vad som gör oss unika.
Från tre skolor till fem
Grunden för dagen är ESF-projektet VÄGEN, som under tre år samlade tre folkhögskolor kring en gemensam fråga: hur stärker vi möjligheterna för personer som står långt från arbetsmarknaden? Under fortbildningsdagen närvarade medarbetare från fem folkhögskolor och dagen hade som syfte att stärka det kollegiala lärandet.
Forskaren Filippa Millenberg, som tillsammans med skolorna utforskat vad kvalitet egentligen betyder i folkhögskolans praktik, lyfte en central insikt: kvalitet i folkhögskolan är inte checklistor och mätbara indikatorer. Det är något som växer fram i praktiken, i mötet mellan människor genom det hon kallar levd kvalitet. En ny berättelse om vad utbildning kan vara.
Workshopen: vad betyder det här för oss?
Under dagen togs steget från teori till praktik genom Open Space – en mötesform där deltagarna själva styr samtalen. Fem teman fanns på bordet: bildning och utbildning, bildningsmiljö, demokrati och delaktighet, bidrag till samhällsnytta, och kultur för mångfald. Samtalen var livliga. Om hur AI förändrar vad samhällsnytta innebär. Om hur medbestämmande faktiskt fungerar när man tar det på allvar. Om vad som gör folkhögskolan unik jämfört med andra skolformer.
Framåtblicken: nu måste vi synas
När rektorer på folkhögskolorna, kanslichefen på Bildningsförbundet Östergötland och forskare samlades för att blicka framåt var budskapet tydligt: vi vet att vi är bra, men omvärlden vet det inte tillräckligt väl. Folkhögskolorna beskrev sig som hängrännan, den som leder vattnet vidare när stuprören inte räcker till och Bildningsförbundet verkar för att knyta samman folkhögskolorna som gemensam kraft. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Regionen gör viktiga insatser, men de når inte alltid hela vägen fram. Det är där folkhögskolan kliver in, möter individen och hjälper till att navigera vidare.
Statliga stöd som stått stilla i tolv år och ett samhälle som allt mer tänker i svart och vitt gör frågan om identitet och synlighet mer angelägen än någonsin. Samarbete, inte konkurrens, är vägen framåt.
Tillsammans, men olika
Dagen avslutades med en bild som fastnat: kanslichefen för bildningsförbundet och rektorerna från de fem skolorna stod på scen, var och en av skolorna med ett band i sin skolas färg. Olika, men sammanhållna och där bildningsförbundet knöt dem samman. Det är en bra bild av vad vi försöker bygga i Östergötland – ett samarbete som inte suddar ut det unika, utan förstärker det.
Från vänster till höger: Petra Hallqvist på Liljeholmens folkhögskola, Torleif Ander på Lunnevads Folkhögskola, Peter Frejhagen på Bildningsförbundet Östergötland, Carina Boman på Vadstena Folkhögskola, Lisa Flogell på Marieborgs folkhögskola och Lottie Brissle på Valla folkhögskola.
Vi vet att vi är bra. Nu behöver vi se till att fler vet det också.
Anna Törne, programledare
Podden #FolkbildarSalongen
Kontakt
| Anna Törne, Programledare anna.torne@bildningsforbundet.se |