ALVE HÖGMAN: Ibn Rushd är studieförbundet som har utstått massiv kritik bland samhällsdebattörer och på sociala medier. Misstänksamheten mot hur folkbildningsbidraget används och om det finns kopplingar till Muslimska brödraskapet har varit ansträngande för organisationen. Men kritiken har lett till ett gediget utvecklingsarbete, berättar Alve Högman, förbundschef på Ibn Rushd.
TEXT: Ulrika Borg FOTO: David Lagerlöf
– Vi har verkligen öppnat upp vår verksamhet för insyn. Fler än hundra anställda och en mängd samarbetsorganisationer har passerat Ibn Rushd. Om vi hade haft några dolda avsikter hade visselblåsare läckt det, säger Alve Högman.
Ibn Rushd är profilerat gentemot den muslimska gruppen i Sverige och har bildats av den muslimska folkrörelsen. Studieförbundet som bildades 2001 har via sitt utbud av studiecirklar, föreläsningar, kurser och utställningar visat sig vara särskilt framgångsrika i att nå människor med utländsk bakgrund, kort utbildning, svag förankring på arbetsmarknaden och låga inkomster.
Folkbildningsrådet utreder substansen i kritiken
De senaste åren har Ibn Rushd varit utsatt för en kraftig kritik och det har förekommit misstänksamhet mot studieförbundets agenda med statsbidraget. Kritiken har bland annat handlat om huruvida Ibn Rushd har organisatoriska kopplingar till Muslimska brödraskapet och att det har förekommit utomstående talare med antidemokratiska åsikter vid sammankomster och möten.
Kritiken har delvis lett till att några kommuner har dragit in folkbildningsbidraget till studieförbundet. Det gäller till exempel Kristianstad och Eskilstuna kommun samt Göteborgs stad. Linköpings kommun har fryst bidraget i väntan på en lokal granskning.
För att ta reda på substansen i kritiken gav Folkbildningsrådet i uppdrag åt statsvetarprofessorn Erik Amnå att göra en utredning som publicerades i september 2019. Slutsatserna i rapporten visar att statsbidraget inte har använts på ett felaktigt sätt, och det framkommer inga belägg för att det finns organisatoriska kopplingar mellan Ibn Rushd och Muslimska brödraskapet.
Däremot lyfter Erik Amnå upp ett antal problemområden, till exempel att Ibn Rushd undviker vissa känsliga ämnen i verksamheten såsom antisemitism och homofobi, och att jämställdheten och delaktigheten i organisationen brister då makten över verksamheten delvis är begränsad till ett mindre mansdominerat nätverk.
Ibn Rushd svarar upp med en åtgärdsplan
Alve Högman har som förbundschef för Ibn Rushd arbetat med kritiken och ser positivt på att Eriks Amnås rapport togs fram.
– Vi var positiva till att rapporten gick till botten med allt, för att vi sedan skulle kunna se ett slut på kritiken. Vi gjorde en ordentlig åtgärdsplan som lämnades in till Folkbildningsrådet. Uppföljningen pågick sedan i två år och fullgjordes i december, ett arbete Folkbildningsrådet var väldigt nöjda med, säger Alve Högman.
Åtgärdsplanen är Ibn Rushds svar på rapportens slutsatser och innehåller bland annat åtgärder för att skapa forum för samtal och kompetensutveckling, stärka den interna demokratin, stärka relationen till medlemsorganisationerna och öka transparensen i verksamheten.
– Vi måste äga ansvaret när det kommer in talare med antidemokratiska åsikter, det kan aldrig vara en del av oss och det måste motverkas med all kraft. Vi har därför tagit fram tydliga checklistor för vad man ska tänka på när man bjuder in talare. Vi har även startat något som kallas Personalforum där vi reflekterar tillsammans, pratar om svåra frågor och tabun inom Ibn Rushd.
– För att rusta vår personal, våra cirkelledare och förtroendevalda har vi även infört Ibn Rushd-akademin som är ett forum för kunskap. Vi har också anställt en organisationssekreterare som ansvarar för vår interndemokrati. När det gäller jämställdheten är hälften kvinnor, hälften män i styrelsen och bland våra kursdeltagare, säger Alve Högman.
Ibn Rushd har även låtit jurister på PWC göra en genomlysning av studieförbundets stadgar och gjort stadgeförändringar på både förbunds- och distriktsnivå.
Fortsatt kritik trots åtgärdsplan
Trots det gedigna förändringsarbetet har misstänksamheten mot att det finns antidemokratiska krafter inom studieförbundet bitit sig fast.
– Både Erik Amnå och Folkbildningsrådet har kommit fram till att det inte finns någon utomstående påverkan på verksamheten. Vi har försökt få kontakt med några av dem som fortfarande framför kritik. Men svaret vi får är att de inte vill ha kontakt. Det är som att vara anklagad utan rättegång, säger Alve Högman.
Hur går ni vidare nu?
– Vi ska vara ett modigt studieförbund och våga ta i de svåra frågorna. Trots att vi har förlorat bidrag står vi starkare nu än 2019. Vi är en mer tillgänglig och stabil organisation med högre kapacitet. Vi har bidragit till den demokratiska utvecklingen och uppdaterat våra kvalitetsrutiner och vi har kommit väldig långt på vår resa. Men det är klart att vi skulle kunna göra mycket mer om vi slapp svara på konspirationsteorier, avslutar Alve Högman.
