GEFJON OFF: Stora framsteg har gjorts för kvinnors rättigheter de senaste årtiondena. Samtidigt visar en ny forskningsartikel att unga män sticker ut när det gäller inställningen till jämställdhet. Unga män är den grupp i Europa och Sverige som är mest emot ytterligare framsteg när det gäller kvinnors rättigheter. Resultaten skiljer sig från den gängse uppfattningen om att äldre generationer är mer konservativa i moderna, liberala frågor.
TEXT: Ulrika Borg FOTO: Marit Lissdaniels
Medan demokratier i västvärlden har blivit alltmer jämställda de senaste decennierna visar ny forskning på en internationell backlash och framväxten av modern sexism. Ett exempel på modern sexism är när människor som anser sig leva i ett jämställt samhälle motsätter sig ytterligare insatser för att främja kvinnors rättigheter. Resonemanget kan till exempel baseras på en idé som kallas nollsummespelet, där framsteg för en grupp upplevs ske på bekostnad av en annan.
Gefjon Off, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, studerar antifeminism och kopplingen till radikalhögerns sympatisörer. I sin senaste forskningsartikel Who perceives women´s rights as threatening to men and boys? Explaining modern sexism among young men in Europe har hon och hennes forskarkollegor Nicholas Charron och Amy Alexander från Göteborgs Universitet gjort en omfattande enkätundersökning om jämställdhet bland drygt 30 000 individer i 27 europeiska länder.
De som deltog fick gradera påståendet Framsteg för kvinnors och flickors rättigheter har gått för långt eftersom det hotar mäns och pojkars möjligheter. Resultaten visar att unga män i åldern 18 – 29 år är den grupp som uttrycker mest motstånd mot kvinnors ökade rättigheter, vilket även gäller i Sverige.
Varför uppfattar unga män ökade rättigheter för kvinnor som ett hot?
– Vi tror att unga män känner sig hotade av kvinnors rättigheter eftersom de uppfattar kvinnor som konkurrenter på arbetsmarknaden. Unga män har gått på skolor och universitet i europeiska samhällen där jämställdheten har kommit ganska långt, de kanske inte uppfattar ojämställdhet mellan könen som ett problem, säger Gefjon Off.
– Könsdiskrimineringen i samhället blir i regel mer uttalad när människor skaffar barn, avancerar i karriären och hamnar på ledande positioner. Unga män har oftast inte kommit till detta stadie i livet och de uppfattar inte existerande problem med könsdiskriminering. Deras karriär kanske inte har hunnit ta fart och de lever under otrygga anställningsförhållanden. I det läget kan unga män uppfatta kvinnor som konkurrenter, kvinnors rättigheter som orättvisa och kvinnor som hot mot deras egna karriärer.
Enligt artikeln är motståndet mot kvinnors rättigheter särskilt påtagligt bland unga män som saknar tillit till allmänna institutioner och som uppfattar skolan som orättvis. De bor i regioner med ökad arbetslöshet där konkurrensen om jobben är högre. 
Hur ska man tolka dessa resultat?
– Vi tolkar dessa resultat som stödjande bevis för vår hypotes att unga män känner sig hotade av kvinnors rättigheter eftersom de uppfattar kvinnor som en konkurrens. Om unga män inte känner tillit till institutioner kommer de även i mindre utsträckning att tycka att åtgärder för ökad jämställdhet och kvinnors rättigheter är rättvist. Skolor är dessutom en plats i många europeiska samhällen där flickor tenderar att göra bättre resultat än pojkar. Om unga män tycker att skolan är orättvis kanske de också ser sig som orättvist behandlade, att framsteg för kvinnors och flickors rättigheter har skett på bekostnad av deras egna möjligheter. Unga män kan även se kvinnor som starkare konkurrenter om jobben i regioner med arbetslöshet och otrygghet på arbetsmarknaden, säger Gefjon Off.
Resultaten visar även att äldre män och kvinnor har lägst motstånd mot jämställdhet, vilket motsäger idén om att äldre generationer är mer konservativa inför moderna, liberala förändringar.
– Mycket forskning tyder på att äldre personer är mer konservativa än yngre. Men vi finner stöd för att unga män är mer konservativa till jämställdhet. Det kan eventuellt tyda på att olika generationer är konservativa av olika anledningar. Det ifrågasätter också den framtida utvecklingen av konservatism över generationer: Kommer nya generationer av unga män också att bli mer konservativa? Det behövs mer forskning för att ta reda på det, säger Gefjon Off.
Hur bör samhället agera med tanke på resultaten i artikeln?
– Full sysselsättning och bildning i institutionell tillit kan eventuellt mildra en del av unga mäns uppfattning om kvinnors rättigheter som hot. Vi kan också behöva arbeta mer med hur vi kommunicerar målen för jämställdhet, att de kanske kan inkludera unga mäns intresse i detta och vad de kan vinna på jämställdhet.
Vilket blir ditt nästa forskningsprojekt?
– I min framtida forskning vill jag studera och jämföra olika uppfattningar av hot mer systematiskt och sociala mediers roll. Till exempel, finns det ett liknande motstånd mot invandring bland dem som motsätter sig kvinnors rättigheter? På vilket sätt är människor som känner sig hotade av dessa frågor lika? Finns det systematiska skillnader och mönster bland människor som känner sig hotade av olika frågor? Hur påverkar konsumtionen av sociala medier uppfattningen om hot?