Av:Ulrika Borg Foto:Mia Karlsvärd
Folkbildningen har alltjämt en viktig roll för politiskt förtroendevalda. Det organiseras en stor mängd utbildningsverksamhet i form av studiecirklar, kurser, och konferenser riktade till lokalpolitiker. En ny studie visar dock att skillnaden i deltagande är betydande mellan partierna.
Professor Henrik Nordvall och hans forskarteam vid Linköpings universitet har i rapporten Den lokala politikerns bildningsarenor bland annat studerat i vilken utsträckning kommunpolitiker deltar i studieförbundens cirkelverksamhet.
– Vi har fokuserat på den kommunala nivån och bland annat försökt få en bild av vilka utbildningar som erbjuds förtroendevalda och kommunpolitiker och vilka skillnader som finns, både geografiskt och mellan partier.
Socialdemokrater och Centerpartister i topp
Av samtliga Sveriges fullmäktigeledamöter som valdes 2018 deltog 37 procent i studiecirklar eller annan folkbildningsverksamhet som organiserades av ett studieförbund under valåret. Socialdemokrater och centerpartister låg högst med ett deltagande på cirka 57 procent för respektive parti. Därefter Vänsterpartiet (51 procent), Liberalerna (39 procent), Kristdemokraterna (34 procent) och Miljöpartiet (33 procent). I botten låg Moderaterna (13 procent) och därefter Sverigedemokraterna (7 procent) med ett avsevärt lägre deltagande.
I studien framkommer även att det finns en geografisk skillnad med ett högre deltagande bland politiker från landsbygdskommuner jämfört med förtroendevalda från storstäder och dess pendlingskommuner.
Orsaker till skillnader mellan partier
– Enligt SCB:s statistik är det tydligt att Sverigedemokraterna ligger lägst. Det är visserligen inte överraskande eftersom partiet är nytt och inte har något samarbete med något av studieförbunden. De har gjort försök men inte lyckats. Nu överväger de i stället att starta ett eget studieförbund, säger Henrik Nordvall.
Det finns även förklaringar till Moderaternas låga deltagande.
– Vi uppfattar inte att det finns en ovilja till folkbildning inom Moderaterna. De uppger att de vill utöka samverkan med Medborgarskolan. Men det finns en del historiska skäl till varför kopplingen är svag i och med att Medborgarskolan har profilerat sig som ett opolitiskt studieförbund.
Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet har starka kopplingar till studieförbund, särskilt i egenskap av att dessa tre partier hör till grundarna bakom två av förbunden. Det är förmodligen anledningen till att socialdemokratiska fullmäktigeledamöter främst deltar i studiecirklar hos ABF medan centerpartister helst samverkar med Vuxenskolan.
– Det finns naturligtvis även en dimension av klasstillhörighet som en förklaring till varför några partier har ett större engagemang. Inom arbetarrörelsen har folkbildningen varit ett sätt att motbalansera effekter av en begränsad tillgång till högre studier. På liknande sätt har folkbildningen fått en betydelse för politiska rörelser som historiskt organiserat jordbrukare och människor på landsbygden där de formella utbildningsmöjligheterna var mindre än i städer. Dessa historiska mönster verkar fortfarande lämna spår, säger Henrik Nordvall.
Studien visar också att kristdemokrater och miljöpartister i större omfattning än andra sprider sitt deltagande till flera olika studieförbund. Kristdemokrater deltar till exempel, vid sidan av den närliggande Vuxenskolan, även i Bildas verksamhet, och miljöpartister i Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet.
Andra effekter av engagemang inom folkbildning
Det finns fler viktiga aspekter som folkhögskollärare, cirkelledare och andra personer som har anknytning till folkbildning kan ta till sig av Henrik Nordvalls studie.
– Framför allt att det fortfarande finns ett betydande folkbildningsdeltagande bland förtroendevalda, det tillhör inte en svunnen tid. Studieförbunden spelar en viktig roll för att förbereda förtroendevalda inför deras uppdrag och skapa förutsättningar för att de gör ett bra jobb, vilket även ligger i väljarnas intresse. Folkbildningen har med sitt dialogiska arbetssätt även en hel del att bidra med i förhållande till vuxnas lärande. Det gäller även folkhögskolorna.
Förutom att studieförbunden organiserar verksamheter har de samtidigt skapat en infrastruktur för kontakter med övriga civilsamhället och med politiken.
– Man sitter i samma styrelser och det kan vara viktigt att titta vidare på det eftersom partierna är så centrala för demokratin. Syftet med statsbidragen är att stärka demokratin och det borde vara av betydelse för folkbildningen att ha en relation till partierna kring hur man utvecklar demokratin.
–Samtidigt kan lokala moderater och sverigedemokrater, genom ett lägre deltagande, få mindre inblick i hur studieförbunden fungerar. Det kan naturligtvis även få betydelse för hur de partierna ser på folkbildning.