Av: Christel Valsinger Foto: David Lagerlöf
De flesta av oss bär ovetandes på stereotypa föreställningar som kan kopplas till exempelvis kön eller hudfärg. Men vilken roll spelar de för vårt tänkande och handlande? Och kan vi påverka dem? Katharina Berndt Rasmussen är fil dr i filosofi och forskar om ”implicit bias” utifrån ett normativt perspektiv.
Begreppet ”implicit bias” är engelskt och kan översättas, ungefär, till implicit skevhet. Även om vi inte anser oss bära på rasistiska, sexistiska eller homofoba värderingar, kan vi alltså ändå agera efter sådana föreställningar. Vi är helt enkelt inte riktigt medvetna om dem.
Inom de empiriska disciplinerna har det forskats på implicit bias i flera decennier. Sociologer och socialpsykologer har försökt mäta och fånga fenomenet genom olika experiment. IAT – implicit association test – är t ex ett test som försöker fånga upp stereotypa associationer genom att be försökspersoner att sortera in exempelvis mörk- och ljushyade ansikten i olika kategorier som innehåller positiva eller negativa värderingar. Resultat av testet har bland annat tolkats som att majoriteten av alla individer visar preferens för ljushyade personer framför mörkhyade.
Vilka blir konsekvenserna?
Men inom filosofin är intresset för implicit bias nyare. Utgångspunkten inom moralfilosofin och den politiska filosofin är normativ och rör därför frågor om hur vi bör leva våra liv eller organisera våra samhällen.
Katharina Berndt Rasmussen använder de empiriska studier av implicit bias som andra discipliner utfört som bas för en beskrivning av hur världen ser ut.
– Utifrån den provar jag sedan moralfilosofiska principer och argument. På vilket sätt är implicit bias ett problem? Vilka konsekvenser i samhället får det? Bör vi göra något åt det?
I sin forskning intresserar hon sig också för ansvarsfrågan. Kan vi hållas moraliskt ansvariga för våra implicita attityder och föreställningar, eller för våra handlingar grundade i dessa? Vad, om något, får och bör vi göra åt dessa handlingar och deras grunder?
Utifrån den digra empiriska litteratur som finns pekar mycket på att sambandet mellan implicit bias och diskriminering är svagt när man undersöker det på individnivå.
– Det verkar enkelt – vi har kognitiva skevheter som gör att vi behandlar folk olika och det bör vi göra något åt. Men det finns försvårande omständigheter. När man tittar på implicit bias genom till exempel IAT så gör människor olika ifrån sig vid olika tillfällen. Det spelar också roll i vilken kontext man gör testet.
Individnivå och samhällsnivå
Känner man sig glad och trygg så gör man bättre ifrån sig, det vill säga uppvisar lägre grad av implicita skevheter. Är man stressad är det tvärtom.
– Det fluktuerar väldigt mycket på individnivå. Det ser man när man upprepar testet. Men tittar man på samhällsnivå, då är det väldigt stabilt över tid. På så sätt verkar implicit bias vara något slags socialt problem.
– Vi kan jämföra med ”vågen” på en fotbollsstadion. Vi ser vågen, men inte genom att titta på varje individ. Vi får syn på den genom att den går genom hela gruppen. Att titta på enskilda individer och deras respektive benägenhet att resa sig eller sätta sig ner hjälper oss inte att förstå vågen.
Fördomar på kollektivnivå
Dessutom är korrelationen mellan att uppvisa implicita fördomar på ett test och att faktiskt gå ut och diskriminera folk svag. Men även om man bara ibland agerar efter testresultatet, och även om det bara är vissa som gör det, så kan det på kollektiv nivå resultera i stora ojämlikheter.
– Empiriska studier har också visat på tydliga samband mellan genomsnittliga IAT-resultat och mätbara ojämlikheter i olika länder. Exempelvis finns ett samband, på nationell nivå, mellan å ena sidan könsstereotypa fördomar kopplade till naturvetenskap och teknik, och å andra sidan skillnader mellan pojkars och flickors genomsnittliga prestationsgrad i matte och naturvetenskap.Så om implicit bias leder till diskriminering och ojämlikhet – kan vi göra något för att minska den effekt den har på oss?
– Som moralfilosof måste jag då vara ödmjuk och gå tillbaka till de empiriska studierna för att se vad som fungerar. Det pågår mycket forskning på systemnivå, till exempel om huruvida implicit bias kan påverka myndighetsbeslut. På Institutet för framtidsstudier, där jag arbetar, finns det forskare som testar olika typer av interventioner.
Motverka stereotyper
En typ av intervention är att försätta människor i ett bättre utgångsläge. Man kan göra övningar som motverkar stereotyper, som att lyssna på framstående kvinnliga naturvetare. Eller så kan man försöka påminna sig själv om att man vill behandla folk jämlikt. Handlar det om att gå igenom ansökningar, får man se till att har god tid på sig. Det har visat sig ha effekt och minskat förekomsten av implicita fördomar.
– Men effekterna kvarstår inte över tid. Det verkar visa på någon slags process som gör att vi inte kan släppa våra inre skevheter bara för att vi gjort det en gång.
Att med hjälp av interventioner försöka påverka på individnivå är kanske därför inte rätt väg att gå. Om det är så att skevheterna kommer tillbaka gång på gång, då behöver vi titta närmare på vår kultur där det finns vissa föreställningar om stereotyper, som fortsätter att reproduceras, menar Katharina Berndt Rasmussen.
Nya sätt att associera
– Det pekar på att vi måste angripa det här på ett kollektivt samhällsplan, för att minska inflytandet på sikt. Vi kan inte bara lägga på enskilda individer att bli mindre påverkade av implicit bias. Då är det bättre att ta fram regler och system som samhälle.
Vi kan till exempel anonymisera ansökningar, så att våra skevheter inte aktualiseras. Det kan också krävas mer långtgående åtgärder, såsom kvotering, för att skapa nya sätt att associera.
– Så att när man säger ”filosof” så ska man inte tänka på en vit gråhårig äldre man, utan vem som helst, för att ta ett stereotypt exempel.
Välviljan – finns den?
Men åtgärderna som nämnts förutsätter att samhället ser diskriminering som ett problem.
– Ibland blir man som forskare lite omsprungen av verkligheten. Är det här de relevanta frågorna nu när vi har alltmer öppet rasistiska krafter i samhället? Då handlar det inte alls om subtila frågor, om människor som vill väl och inte riktigt lever upp till sina ideal. Det är ett väldigt stort problem, ett växande problem.◗
Länk till Implicit Association Test https://implicit.harvard.edu/implicit/sweden