VERONICA PALM: Från högt uppsatt politiker inom Socialdemokraterna till framgångsrik författare, föreläsare och debattör. I fyrtioårsåldern gjorde Veronica Palm en omvälvande förändring i sitt yrkesliv när hon lämnade alla politiska uppdrag och gav sig ut på okänt vatten. Här berättar hon om karriärbytet som har väckt förundran både hos henne själv och andra.
TEXT: Ulrika Borg FOTO: David Lagerlöf
Veronica Palm var under många år en välkänd och färgstark politiker och hade flera tunga positioner inom Socialdemokraterna. Hon var riksdagsledamot mellan 2002 och 2015 och hade en plats i partiets verkliga maktcentrum – Verkställande utskottet (VU). Samtidigt var hon ordförande för Stockholms partidistrikt.
Men när den nyvalde statsministern Stefan Löfven presenterade sin regering efter valvinsten hösten 2014 fanns Veronica Palm inte med bland de nya ministrarna.
Att du inte blev minister, var det anledningen till att du lämnade riksdagen?
– Jag tyckte helt enkelt inte att det var tillräckligt roligt längre, den som har ett sådant uppdrag måste brinna till hundra procent. Jag hade suttit 13 år i riksdagen, jag behövde nya utmaningar och jag var rädd för att förlora engagemanget. Det var dessutom en turbulent tid. Sverigedemokraterna röstade på Moderaternas budgetförslag vilket innebar att vi som regeringsbärande parti fick regera på en borgerlig budget det första året.
Du lämnade inte bara din riksdagsplats utan även dina andra uppdrag för Socialdemokraterna, till exempel toppositioner som ordförandeskapet i Stockholms partidistrikt och din plats i VU. Vilka tankar hade du om vad du ville göra i framtiden då?
– Jag tänkte att jag skulle göra ungefär samma sak, företrädare och opinionsbilda men för en annan organisation, men sen blev det inte så. Jag är glad att jag blev min egen, och det var verkligen häftigt att lära sig skriva.
Var du rädd inför framtiden?
– Ja, lite. Jag hade ju ingen utbildning som funkar på arbetsmarknaden och det är väldigt begränsande. Jag hade inte de formella kvalifikationerna för sådana jobb som jag egentligen skulle klara av med tanke på min erfarenhet. Men jag tänkte samtidigt att någon kanske skulle se mina förmågor.
2018 kom din första bok ut, Systerskap – En feministisk idébok. Varför skrev du den?
– Jag började egentligen samla berättelser om systerskap ganska tidigt. Systerskap handlar om att kvinnor stöttar varandra i olika sammanhang på samma sätt som män alltid har gjort. Det är ett bra verktyg men ett mystiskt begrepp och jag ville borra djupare i det. Jag ville avmystifiera och bena ut vad det egentligen innebär. Sista året i riksdagen började jag skriva ned berättelser och händelser från den politiska vardagen men jag hade ingen tanke på att det skulle bli en bok. Under 2016 och 2017 blev skrivandet mer konkret.
Efter det har du skrivit två romaner. När väcktes tanken på att skriva skönlitterärt?
– Den väcktes när jag skrev systerskap. Jag tyckte det var kul att blomma ut språket, att beskriva miljöer och känslor. Jag tyckte om det samtidigt som det var sjukt svårt. När jag började hade jag inte bestämt vilken form det skulle ta men jag visste att jag ville skriva om kvinnolivet, vad man brottas med när man lever i ett jämställt land men det ändå finns saker som skaver. Sedan blev det en spänningsroman med ett brott, Inte alla män som kom ut 2021.
Huvudpersonen i boken, Emilia Berg, är riksdagsledamot precis som du har varit. Men själva brottet i boken handlar om mäns våld mot kvinnor, varför valde du att skriva om det?
– Jag är ordförande för Alla kvinnors hus och det är ett viktigt ämne. Jag valde medvetet en förövare som inte skulle vara schablonen av en försupen arbetslös man eftersom mäns våld mot kvinnor finns i alla samhällsklasser. Man vet inte vad som sker i ett äktenskap. Ett annat skäl till val av karaktärer var att jag inte kan polisarbetet så jag kunde inte ha med en polis. Då blev våld i nära relationer ett bra brott för en roman.
Du håller ett högt tempo i din skrivprocess. Uppföljaren Ett högt pris gavs ut redan 2022. Kommer det en tredje del?
– Det kommer åtminstone en till, sedan får jag se. Den tredje beräknas komma sommaren 2023 och jag har nu skrivit två tredjedelar. Det är jobbigt att skriva och det finns inga genvägar, men det är roligt också. Just nu är det fruktansvärt spännande för jag vet inte vad som ska hända. Väldigt mycket av handlingen bestämmer jag efter hand och jag antecknar idéer på post-it-lappar. Några få ord på en lapp kan bli ett helt kapitel.
I dag är du författare, debattör och föreläsare. Tycker du att din bakgrund som politiker och riksdagsledamot begränsar eller stärker dig?
– Både ock. Alla vet att jag är Socialdemokrat och det färgar naturligtvis synen på vad jag säger och skriver. Vissa kan säkert tycka ”typiskt sosse att säga så”. Samtidigt har jag min bakgrund från riksdagsarbetet och ingen kan slå mig på fingrarna när det gäller kunskapen om den miljön, det är en styrka så klart.
När man läser texten om dig på din egen hemsida står det inget om att du har en bakgrund som socialdemokratisk politiker. Har du medvetet försökt att avpolitisera dig?
– Nej, inte medvetet men jag har en enorm respekt för de organ som väljer sina företrädare. Det handlar om att jag varken vill eller kan ta mig rätten att vara företrädare för Socialdemokraterna. I dag representerar jag ingen annan än mig själv, men mina åsikter lyser naturligtvis igenom när jag skriver krönikor. När jag föreläser presenterar jag mig hellre som socialdemokratisk debattör.
Har din resa från politiker till författare väckt förundran hos dig själv?
– Absolut, jag är förundras varje dag. Ett exempel är när Jag fick ersättning från Sveriges författarfond för att 6 612 personer hade lånat Inte alla män på biblioteken 2021. Jag förundras över att jag har gått från tjejen som hatade skolan till den som älskar att läsa, skriva och som dessutom säljer böcker. Det är helt fascinerande att lära sig som vuxen och att man aldrig blir färdig.
Veronica Palm kommer att vara moderator på Folkbildarforum som äger rum den 16 november i Linköping.