Av:Karin svensson
Den 17 april firar folkhögskolorna den svenska demokratins hundraåriga historia. För att dämpa pandemins effekter satsar Bildningsförbundet på reportagefilmer och streamade uppträdanden på Folkhögskolans dag.
En människa, en röst. Våren 1921 föddes den svenska demokratin, när riksdagen bekräftade grundlagsändringen som gav svenska kvinnor rätten att rösta i allmänna val. ”Demokratin 100 år” är temat för årets upplaga av Folkhögskolans dag – ett ledmotiv som klingar fint ihop med folkhögskolornas uppdrag.
– Folkhögskola för mig är lika med demokrati, säger Carina Boman, rektor för Vadstena folkhögskola.
Demokratifrågorna genomsyrar hela skolformen, menar hon – från kurser i hur den svenska demokratin fungerar till studeranderåd där deltagare själva kan påverka utbildningen och livet på skolan. Men egentligen går det mycket djupare än så, ända ner till frågan ”vem är jag?”.
– Man kan backa tillbaka till att individen får en plattform med sig själv: ”vad vill jag, vad tycker jag – och varför?”. Där börjar det. Till folkhögskolan kommer vi med olika erfarenheter, personligheter och kompetenser, vi samlas och diskuterar utifrån vad var och en tycker. Och där har du det demokratiska samtalet, säger Carina Boman.
Om livet var som vanligt skulle dagen har firats med öppna hus på många av länets folkhögskolor, eller kanske en gemensam manifestation i Trädgårdsföreningen i Linköping, men pandemin har gjort att många skolor har fått begränsa eller helt ställa in planerade aktiviteter. För att kompensera för detta – men också för att skapa en ny tradition – kommer Bildningsförbundet att ordna ett gemensamt digitalt firande.
Förbundet kommer att besöka skolorna för att fånga miljön, verksamheten och människorna på film. För de estetiska kurserna har man bokat en studio på Konsert & Kongress i Linköping, där teaterkursen på Marieborgs folkhögskola ska kunna spela in ett stycke ur en pjäs, och där musikeleverna på Liljeholmens folkhögskola kan få möta någon sorts publik – äntligen. Det gläder rektor Daniel Bjurhamn.
– På musiklinjen är de svältfödda på att få visa upp sig, eller att bara få ha en vanlig konsert. Det blev ju varken någon stor vårkonsert eller julkonsert förra året. De tycker att det är jättekul att få göra något av det här. Och våra andra deltagare frågar “kan inte musiklinjen ha några konserter snart?”, det finns ett behov av att få höra lite livemusik. Nu blir det inte live, men det blir någon sorts variant, säger han.
Lunnevads folkhögskola kommer att representeras i studion av sina danselever, berättar rektor Lena Sahrblom.
– Dans är ju kommunikation på hög nivå, och kommunikation är det som folkbildningen handlar om: samtal och dialog. Det är fantastiskt fint att kunna visa det kroppsligen.
Studioinspelningarna och skolreportagen kommer att publiceras på Bildningsförbundets Youtubekanal. Tanken är att visa upp mångfalden som regionens folkhögskolor bidrar med.
– Alla har fantastisk verksamhet, men på sina egna sätt. Det finns nästan inte någon folkhögskola i Östergötland som gör samma sak, och då blir den gemensamma bilden väldigt spännande, säger kanslichef Peter Frejhagen.
Skolorna i länet har olika traditioner när det gäller Folkhögskolans dag, från ”öppet hus” med fullspäckat schema till att inte uppmärksamma dagen alls. För Bildningsförbundet är det viktigt att den gemensamma satsningen får vara ett komplement till det som skolorna redan har planerat att göra på egen hand.
– Vi ska inte ersätta något fantastisk initiativ som folkhögskolorna själva gör. Men om det här slår väl ut så hoppas vi självklart på att det blir en årlig satsning för att dokumentera och visa upp vad folkhögskolorna gör, säger Peter Frejhagen.
Bland skolorna som planerar eget finns Marieborgs folkhögskola, där lärarna har fått i uppgift att intervjua kursdeltagare med utgångspunkt i frågan ”vad är folkhögskola för dig?” och temat om den hundraåriga demokratin. Svaren ska klippas ihop till videosnuttar som skolan lägger ut på sina sociala medier, berättar Marieborgs rektor Lisa Flogell.
– Det känns otroligt bra, att vi tillsammans kom på den här idén att vi kunde synas på flera ställen. För varje skola gör förstås sitt lilla upplägg, men det känns oerhört stimulerande och kul att vi också får dra nytta av att vi är många folkhögskolor i länet och kan göra något gemensamt av det, säger hon.
Är folkhögskolan underskattad som demokrativerktyg?
– Kanske. Trots att det finns drygt 150 folkhögskolor i Sverige så är folkhögskolan fortfarande en relativt okänd skolform för många. och det ligger oss definitivt i fatet. Men vi har en väldigt lång erfarenhet av att prata demokratiska frågor, vilket också gör oss ganska skickliga på det, säger Lisa Flogell.
Särskilt lång erfarenhet har Lunnevads folkhögskola, en av Sveriges tre äldsta. När den allmänna rösträtten klubbades igenom hade Lunnevad redan välkomnat deltagare i ett drygt halvsekel. Inför årets Folkhögskolans dag vill rektor Lena Sahrblom särskilt lyfta fram den allmänna kursen, som ofta hamnar i skuggan av de mer glamorösa estetiska utbildningarna.
– Allmän kurs är ju ursprunget, det allmänbildande, folkbildande anslaget om att fostra människor till att vara bärare av de demokratiska värderingarna.
På Lunnevad planerar man för att ändå att genomföra ett fysiskt öppet hus, i hopp om att covidrestriktioner ska ha hunnit lätta före den 17 april.
– Vi vet inte förrän precis veckan innan om vi kan ha ett öppet hus. Och jag tänker att oavsett hur det blir så känns det bra för oss att vi förbereder oss tillsammans för att kunna ha en sån dag, för att det ger lite framtidstro ändå – att vi flödar på med energin och engagemanget för folkhögskolan, säger Lena Sahrblom.