EMMA ENGSTRÖM: Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna? Kommer vi att odla på höjden i stället för på bredden? Kommer AI att förändra arbetsmarknaden i grunden? Kommer demokratier att ersättas av autokratiska system? Forskaren Emma Engström ger oss en utblick över några framtidsriktningar och vilka risker som väntar runt hörnet.
TEXT: Ulrika Borg FOTO: Egna bilder

Emma Engström är civilingenjör i teknisk fysik och arbetar på KTH och Institutet för framtidsstudier. På Folkbildarforum den 16 november pratar hon om hur förändringar inom teknik, miljö och samhälle kan komma att påverka oss i framtiden.
AI-tekniken förändrar världen
Ungefär fem av världens åtta miljarder människor är uppkopplade. Av dessa internetanvändare använder nio av tio en mobil för att surfa. Utvecklingen innebär att förändringar som tagit lång tid att genomföra i relativt rika länder nu går mycket snabbare i låginkomstländer.
– Personer från låginkomstländer kan sakna tvättmaskin eller rinnande vatten men har ändå en smartphone och betalar med appar som liknar Swish. De använder Internet och sociala medier och har ofta tillgång till samma nyhetsuppdateringar som vi, säger Emma Engström.
Utvecklingen har bidragit till att AI-tekniken har spridits över världen eftersom de mest använda plattformarna på Internet använder AI. Tekniken utgör en grundläggande del i det som vissa kallar för den fjärde industriella revolutionen. Men AI innebär också risker i form av minskad transparens, diskriminering vid automatiska beslut och inskränkningar av den personliga integriteten.
– Man vet inte vilka kriterier AI använder sig av och det kan ibland bli ologiskt och otydligt. Det finns ett känt exempel från USA när Amazon började använda AI för att ranka ansökningar vid rekrytering. Men eftersom det hade förekommit diskriminering vid tidigare rekryteringar så lärde sig AI detta. Algoritmen blev diskriminerande mot kvinnor och de fick sluta använda datasystemet, säger Emma Engström.

En sektor där AI har möjliggjort en explosionsartad tillväxt är den så kallade gig-ekonomin. Via appar förmedlas tjänster på en global arbetsmarknad där arbetarna saknar anställning och i stället får ersättning per utförd uppgift. Gig-arbete är en trend som genomsyrar många olika branscher och i dag frilansar 36 procent av den amerikanska arbetskraften. Vissa bedömare menar att gig-arbete kan komma att bli den vanligaste formen av förvärvsarbete i framtiden.
– I och med att människor är uppkopplade i till exempel Indien, Kina och Indonesien kan de vara med på den globala arbetsmarknaden. För människor från låginkomstländer kan det öppna många nya möjligheter, men utvecklingen innebär även risker för ökad otrygghet på arbetsmarknaden, säger Emma Engström.
Befolkningstillväxten påverkar miljön
Enligt forskning om de planetära gränserna är de mest akuta frågorna inom miljöområdet klimatförändringar, förändrade biogeokemiska flöden, minskad biologisk mångfald och förändrad markanvändning.
Emma Engström menar att det finns vissa positiva tecken när det gäller klimatförändringarna och medvetenheten om problemen har stärkts. Mängden elbilar i Sverige ökar och priset på solpaneler sjunker. Många menar dock att ett teknikskifte inte är tillräckligt utan att mer fundamentala förändringar i livsstil är nödvändiga för att vi ska nå klimatmålen.
Samtidigt har problemen med förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor, minskad biologisk mångfald och förändrad markanvändning hamnat i skymundan. Samtliga har kopplingar till jordbruket.
– Jordbruket står inför väldigt stora utmaningar. Vi kommer att bli fler människor i världen och det krävs att vi producerar mer mat på mindre ytor, säger Emma Engström.
När naturlig skog avverkas för att det behövs mark till betande djur och odling av grödor förändras markanvändningen. Det i sin tur minskar många arters naturliga miljö, vilket påverkar den biologiska mångfalden. Vissa forskare kallar artdöden som pågår nu för den sjätte massutrotningen. Mängden insekter har exempelvis minskat kraftigt.
– Eftersom insekter är långt ner i näringskedjan kan detta komma att påverka större arter på sikt. Många insekter är dessutom pollinerare. Om de dör ut påverkar det jordbruket och livsmedelsförsörjningen eftersom det blir svårt att odla grödor som är beroende av insektspollinering, säger Emma Engström.
FN förutspår att befolkningen kommer att öka till runt 10 miljarder år 2050. Eftersom det av miljöskäl är olämpligt att odla upp nya markområden blir följden att mer mat kommer att behöva odlas på mindre arealer. För att möta dessa utmaningar kan vi behöva förändra våra konsumtionsmönster till en mer växtbaserad diet och samtidigt anamma nya metoder inom jordbruket som kräver mindre arealer. GMO och vertikal odling är exempel på det.
– Vertikal odling är en potentiell lösning på vissa av problemen. Man odlar på höjden i våningar och använder därför mindre landarealer. I dessa kontrollerade miljöer blir det även lättare att tillsätta mer exakt mängd vatten och konstgödsel, säger Emma Engström.
Autokratisering och ökad polarisering

Parallellt med utvecklingen inom teknik och miljö finns även globala samhällstrender i form av ökad polarisering och en tillbakagång av demokratin.
Enligt forskningsinstitutet V-Dem ökar antalet autokratier i världen. I dag lever 70 procent av världens befolkning i autokratier, vilket är en ökning från 49 procent år 2011. Inom EU pågår autokratisering i ungefär en femtedel av länderna. Många menar att dessa förändringar förstärktes under pandemin.
– Autokratisering drivs ofta av antipluralistiska partier. Partier med ett stramare förhållningssätt till exempelvis minoriteters rättigheter har fått ett markant ökat inflytande i flera EU-länder, säger Emma Engström.
Samtidigt har polariseringen ökat kraftigt i 40 länder. Även svenska studier pekar på att avståndet ökar mellan partierna i vissa frågor, till exempel i synen på flyktingmottagande.
– Polariseringen är i dag hög i Sverige, men inte högre än den har varit i perioder under förra seklet. Skillnader i värderingar mellan stad och landsbygd är förhållandevis små och har inte ändrats över tid. Det finns alltså en skillnad mellan polariseringen globalt och nationellt, säger Emma Engström.