Av: Christel Valsinger Foto: Privat & Pressbilder
Glittrande studiecirkel i showformat
skapar föreställning med premiär 2021
Kan scenkonst vara folkbildning? Skådespelaren och dragartisten Robert Fux arbetar i alla fall efter den tesen i sitt residens vid Vara Konserthus. Nästa år ska hans arbete utmynna i en föreställning där drag som konstform och uttryck står i fokus – ”en glittrande studiecirkel i showformat, för alla oavsett tillhörighet”.
– Folkbildning kan handla om så många olika saker. För mig handlar det om att ta ordet och gräva där jag står. Vrida och vända på förståelsen av det, säger Robert Fux på telefon, i en paus i repetitionerna på Kulturhuset Stadsteatern, där han är anställd sedan 2014.
I år firar teatern 60-årsjubileum och i oktober har Det stora teaterkalaset premiär, med manus av Calle Norlén och regi av Sissela Kyle och Roine Söderlund.
Artist in Residence
Parallellt är Robert Fux ”Artist in Residence” på Vara Konserthus. Ett residens som ska utmynna i en produktion med fokus på ”drag, förvandlingens magi och plastsysterskap genom tiderna”, med premiär 2021. Det är den han kallar för ”en glittrande studiecirkel i showformat”:
– Studiecirkeln är en fantastisk form där alla kan mötas, resonera och fördjupa sig i ett ämne tillsammans. Scenkonstupplevelsen är ett bra forum. Jag kommer att ta emot publiken efter föreställningarna, ha inbjudna gäster och föra ett vidare samtal. Jag tycker om att möta människor och prata med dem om deras verkligheter och kanske låta den krocka med min. Det blir en annorlunda typ av folkbildande studiecirkel.
Mer än bara underhållning
Som konstform har drag påverkat samhällsutvecklingen, bland annat genom sätta fokus på könets konstruktion och utmana normer. Drag är mer än ”underhållning till desserten”, menar Robert Fux.
– Det är ett systerskap som finns i det fördolda, under gatan, bakom fasaden. Men dess historia riskerar att glömmas bort.
Under sitt residens vill han använda drag som tematik och undersöka om det finns en kanon som kanske förbisetts.
– Men jag känner inte att jag ska ut och ge en historielektion. Jag gör ett fritt konstverk med avsikt att blanda historien med en dos fiktion. För att föreställningen ska kunna känna sig fri så behövs ett livgivande kaos och ett visst mått av galenskap.
Stort gensvar bland recensenterna
Under sina år vid Stadsteatern har Robert Fux hyllats av kritiker för flera av sina insatser. SvD kallade hans tolkning av Virginia Wolfs Orlando för ”magisk” och när han gestaltade publicisten Herbert Tingsten i Ansvaret är vårt/Tingsten beskrevs han i Kulturnytt som ”fenomenal”.
Som dragqueen började han sin bana på Stockholms nattklubbsscener och förra året höll han utomhusvaritén Salong Fux i Slakthusområdet och Vitabergsparken med svenska och internationella artister. I showen möttes livemusik, teater, dans, nycirkus, akrobatik och burlesk.
Podcast som utforskning
Den kommande föreställningen på Vara konserthus, som även kommer att åka ut på turné, har ännu inget namn. Som en del av researchen inför den gör Robert Fux en podcast med namnet Drottningmötet. I podden intervjuar han kända och okända svenska dragartister som han mött under sin karriär. Bland dem finns Miss Vanity/Linus Mauritz, som med makeup kan förvandla sig till kändisar som Cher och Billie Eilish. De häpnadsväckande förvandlingarna visas på hennes instagramkonto. Farao Groth, känd radioprofil som också har sitt dragalias Disco Bambina gästar också podden liksom folkkära Christer Lindarw, vars shower med After Dark sändes i SVT redan på 70-talet. I intervjuerna berättar de om att hitta sin identitet, om stöd och motgångar och vad som ligger bakom deras dragpersona.
Varje intervju inleds med frågan ”vad är drag för dig?” och svaren varierar med varje gäst: ”tragiskt”, ”kul”,” modernt clowneri”, ”alter ego”.
Så vad är drag för Robert Fux?
– Det är många olika ord. Ett ord som jag tänker väldigt mycket på är ”förgänglighet”. Jag vill kretsa kring förgänglighetens fantastiska möjlighetet. Att vi inte är eviga.
Förgängligheten finns också i de klädskapelser som kanske bara existerar för en kväll i en dragshow.
– Jag är nyfiken på om inte döden kommer att spela en stor roll i den här föreställningen. Döden är en konstant som vi alla måste förhålla oss till. Det skapar en slags möjlighet till akut kreativitet. Det är här och nu som gäller.
– Jag vill nå ner i vetskapen om att det är viktigt vad vi gör, vad som sägs. Har vi möjlighet att säga något så ska vi göra det, och vågar man inte själv ska man gå i armkrok tillsammans. Vi lever i en tid där man måste försöka påverka historien i en viss riktning.
Till skillnad från gästerna i Drottningmötet har Robert Fux inget dragalias. Varför inte?
– Jag försökte skaffa ett under många år. Men det kändes inte som att jag behövde det. Drag finns runt mig, som ett solsystem av olika möjligheter, men jag är alltid dess nav.
– Dessutom har jag redan ett bra efternamn!
– Men jag använder mig av drag i mitt yrke, även om jag inte står i smink och höga klackar.
Det är en metod menar han, som ger honom möjlighet att ta sig an vilket kön och vilken ålder som helst.
– Att kunna förvandlas är ett sätt för mig att befria mig och kunna kommunicera med min omgivning. Ställa frågor om livet och måla upp berättelser, dela minnen och erfarenheter. Drag är ett sätt att påverka ett rum. Det sker alltid i relation till en åskådare eller medverkande. Det är ett publikt hantverk.
Arbetssättet är så centralt för honom att han en gång gick in till sin chef på Stadsteatern och bad honom att riva kontraktet och anställa honom som dragartist istället för skådespelare.
– Han tyckte att det var väldigt konstigt.
Och det gick inte att riva kontraktet. Facket sa ifrån.
– Så det föll på en teknikalitet.